Ledsen i ögat
2010-11-11 @ 20:22:23
Go´kväll!
Jag har så jäkla tråkigt nu ikväll...
Jag kom då på att jag har ju ett broderi ifrån mormor som jag inte broderat på, på länge!! Men när jag väl tog fram det så blev det för jobbigt känslomässigt, började gråta och så la jag ifrån mig det! Det får vänta ett litet tag till..
Du anar inte hur mycket jag saknar dig, min älskade mormor!! Saknar såklart morfar också, minst lika mycket! Hoppas ni har det jätte bra uppe i himlen och lever lyckligt!
En dag så möts vi igen och då ska jag krama er och aldrig släppa taget!
Älskar er!
(Sädesärla har stor betydelse för min familj när det gäller att komma ihåg mormor och morfar!- varför? Det håller vi för oss själva...)
Kram
Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks ()
Kommentarer
Postat av: Anonym
Usch, jag förstår verkligen hur det är att sakna någon. Min farmor gick bort i påskas, det kom som med ett brev på posten, allt gick så himla fort. från att vara en pigg 87-åring som var här på påskafton och drack snaps med oss till en tunn, ynklig liten dam liggandes helt nerdrogad på Näl. Jag älskar min farmor överallt annat och vi hade ett speciellt band, har gjort en tatuering till minne av min farmor. Var så rädd ett tag att med vardagen glömma bort henne, men jag vet nu att man kommer aldrig glömma de som lämnat oss.
De finns alltid med oss och vi kommer alltid att bli påminda av de på ett eller annat sätt i vår vardag. Men ibland gör de ont att minnas när man helst av allt bara ville ha de hos sig.
2010-11-12 @ 15:28:27
Postat av: Sahra
Beklagar sorgen!
Vad fint du skrev!! Det gjorde mig verkligen rörd!
Min mormor avled några månader innan hon blev 70 år, alldeles för tidigt!!! Dog innan kronprinsessan gifte sig och det ville hon verkligen inte missa, men så gjorde hon det!
Hon gick bort i cancer.. Från att ha varit den piggaste och mest glada människa jag känt blev hon mer och mer nedstämd i sig själv.. Tillslut tog cancern hennes ben. Det var det jobbigaste av allt. Jag tyckte det var så jäkla jobbigt att besöka henne där hon låg i sin säng och INTE kunde röra sig :( Det gör så fruktansvärt ont i mig att ha den bilden av henne. Mager, tunnhårig och förlamad. Fy fan. Det förtjänade hon inte!!
Men vet att hon har det bra där hon är nu.. Brukar säga att hon och morfar sitter och dricker kaffe med macka med varandra och bara håller om varandra!
Det känns bra att veta att hon inte lider där hon är nu!
Det är hemskt när nära och kära slits ifrån oss på ett sånt fruktansvärt sätt, helt oväntat bara försvinner!
Men vi får kämpa på. Vardagen flyter ju på trots allt!
Väldigt fint av dig att göra en minnestatuering av din farmor. Vad är det för symbol du tatuerat in?
Postat av: Anonym
Usch, det var inget vidare och de var en tok för tidig ålder. Min farmor fick tarmcancer vid 80 års ålder, elakartad men besegrade den med endast strålning, de var så overkligt, ingen hade tidigare gjort de för den läkaren sa han. Men min farmor kunde de.
Sen så drabbades hon av hjärtinfarkt och då visade de sig att hon även hade svår lunginflamation, hon födde med ett klaffel och har levt ett långt och lyckligt liv men nu orkade inte hennes friska klaff jobba mer.
Min farfar gick bort redan 1992 så farmor hade levt ensam länge. Jag var ensam med henne på sjukhuset när hon valde att somna in, det var en hemsk upplevelse, min mormor hade lämnat av mig på sjukhuset och jag bytade av min pappa för att han skulle få gå ner till cafeterian för att få något att äta, han hann inte ens börja äta innan hon lämna oss, jag var rädd för att vara där ensam men jag gjorde de för min pappa.
Mormor sa innan hon åkte hem igen att själen är det sista som lämnar människan så jag satt och pratade med farmor om hur hon var som person och vad jag beundrade henne för och att farfar väntade på henne och så dog hon, det kändes nästan som att det var de hon behövde höra för att kunna ta steget vidare.
Det är min första tatuering och jag har alltid sagt att jag aldrig ska göra någon men jag tyckte att detta var ett bra sätt för att alltid bli påmind av farmor, det är en hibiscusblomma, men lite krummelurer ovanför och under blomman, sedan så är de farmors initialer, E och H, har den på baksidan benet, på vaden.
2010-11-13 @ 16:10:42
Postat av: Sahra
Usch, vad hemskt det är att läsa om såna här saker! Jobbigt det måste varit att sitta där själv när hon valde att lämna.. :(
Det var samma för mormor och morfar när dem gick bort, mamma satt med dem och vakade och sa i princip det du hade sagt och efter de hade hört att det "gick bra att lämna oss" så gjorde dem det!
Det är lite "häftigt" att de kan höra oss trots att de inte alls verkar vara närvarande!
När mormor dog så satt mamma där själv. Jag skulle bara hem och hämta övernattningskläder för att sitta där med mamma och vaka den natten.. Jag hann aldrig tillbaka innan det var för sent. Gud vad jag ÅNGRAR att jag skulle hem och byta kläder!!! Jag möttes av en sjuksköterska i dörren och då visste jag att jag kom för sent.. Det handlade bara om 10 min, max, som jag var borta.. Riktigt jobbigt var det.
Jag drabbades av en ångestattack, grät, skakade och kunde knappt andas, det var det värsta jag varit med om. Trodde aldrig att jag skulle reagera så starkt på det.. Men mormor var en av dem som jag älskade mest och älskar. Hon har lämnat ett stort tomrum i mitt hjärta, tänker på henne konstant! Å nej, nu kom tårarna också!!
Va fint det verkar med den tatueringen!
Jag funderar också på att göra ngn minnestatuering för min mormor, det hade nog känts ganska bra!
Varje dag är en kamp mot tankarna, men tillslut kommer man nog över de mest känslosamma tankarna, Hoppas jag!
Vi lever vidare, du och jag :)
Postat av: Anonym
När jag insåg att hon hade lämnat oss så ringde jag i panik i klockan efter sköterskorna, ingen kom jag sprang ut ingen fanns där, sprang vidare till nästa reception och mötte en sköterska i telefonen med ett privatsamtal, de jag får till svar är att finns de ingen annan sköterska i den andra receptionen, och så fråga hon lite nonchalant vad är de, då grät jag ju och jag fick fram att jag tror att min farmor har dött.
Blir så arg när jag tänker på de j*a bemötandet jag fick den dagen av den sköterskan.
Har jag deppiga dagar så kan sorgen efter farmor komma, och då kan jag gråta hur länge som helst. De är fortfarande så overkligt att hon inte finns här i bland oss. När jag och min sambo flyttade ihop så flyttade vi in i en lägenhet alldeles i närheten av farmors, vi pratade mycket om att vi skulle ses på söndagarna och spela bingolotto tillsammans, igår var första gången jag spelade bingolotto efter att vi hade sagt de.
De kändes konstigt och tomt framförallt.
Hon är älskade och saknad och jag kan tänka mig att din mormor är detsamma.
Måste säga att de känns riktigt skönt att få skriva av sig till dig och dela med mig av mina tankar och min sorg med dig.
Tack för du finns!
2010-11-15 @ 20:55:31
Postat av: Sahra
Nä fy fan, ursäkta språket.. vad sur jag blir för din skull över denna upptagna bitchen till sjuksköterska.. Sån får man verkligen inte vara!!!
Vissa borde verkligen inte få vara inom sjukhusets väggar, man ska ha ett visst sätt när man jobbar där, hon saknade tydligen detta! Usch!
Det tar tid innan man vill göra saker som påminner om dem man saknar.. Men kändes det bra att spela bingolotto nu då? Ganska bra att man ändå tar itu med såna saker, så man kommer ett steg längre i sin sorgprocess!
Ja jag tycker också att det känns bra att skriva av sig till dig, dock får jag säga att det blir väldigt känslosamt i mellanåt, men det är nog bara bra!
Jag var vid mormor och morfars grav idag och tände ljus.. alltid så fint att komma dit. Skönt att ha en plats att gå till.. Pratade även lite med min mamma idag om mormor och då kom tårarna genast..
Dem är verkligen saknade hos oss! Väldigt fina personer som tyvärr var tvungna att ryckas ifrån oss :( Både min mormor och morfar, och din farmor!!
Men vi lever vidare och gör sånt som vi tror skulle göra dem stolta över oss! Dem peppar oss att göra bra val här i livet, så känner iaf jag! :)
Kram på dig! Tack sj, för att DU finns!
Trackback
